Magnesium & diabetes typ 2
Många tror kanske att diabetes orsakas av att man konsumerar för mycket sötsaker. Dock är det tyvärr inte så enkelt att man kan tro att man undgår diabetes enbart genom att avstå från något sött. I den här artikeln får du reda på mer om hur diabetes (typ 2) uppstår och vilka riskfaktorerna är, samt vad du kan göra för att minska din risk för att utveckla sjukdomen och varför magnesium kan spela en betydande roll.
Vad är diabetes?
Det finns två typer av diabetes; typ 1, som är insulinberoende, och typ 2, som är icke-insulinberoende (1). Diabetes typ 2 är den vanligaste varianten, och trots att den är icke-insulinberoende karakteriseras sjukdomen av ett högt blodsocker till följd av att bukspottkörteln har en försämrad utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin (2). Dessutom kan vävnader i kroppen få en försämrad förmåga att reagera på insulin, och därmed hålls blodsockret högt efter intag av föda. I sin tur leder detta till insulinresistens som vidare kan leda till metabolt syndrom och diabetes typ 2 (3).
Vilka riskfaktorer finns för typ 2 diabetes?
Diabetes typ 2 orsakas av en interaktion mellan genetik och miljö, samt andra riskfaktorer såsom fetma och en stillasittande livsstil. Intag av fiberfattiga livsmedel med högt glykemiskt index, samt totalt fett och mättat fett har i studier kopplats till diabetes typ 2. Livsmedel av denna karaktär är vanligt förekommande i den västerländska kosten som många äter idag, och i samband med att människor blir alltmer stillasittande har prevalensen (den andel av en viss befolkning som är sjuk i en viss sjukdom vid en viss tidpunkt) av diabetes typ 2 ökat exponentiellt (1).
Övriga riskfaktorer för diabetes typ 2 är följande (1):
- Rökning
- Alkohol
- Stress
Varför är diabetes typ 2 farligt?
Personer med diabetes typ 2 har en två- till fyra gånger ökad risk för dödlighet från hjärt- och kärlsjukdom samt stroke. Dessutom kan sjukdomen leda till komplikationer i både små- och stora blodkärl, vilket leder till en ökning av åderförkalkning, som bland annat kan leda till kranskärlssjukdom. Patienter med diabetes typ 2 har även setts ha en högre andel av diverse inflammationsmarkörer i blodet (2).
Övriga komplikationer som diabetes typ 2 kan leda till inkluderar (1):
- Neuropati, dvs sjukdom i perifera nerver. Tecken på neuropati kan vara försämrad sårläkning eller försämrad känsel i fötterna. Sjukdomen ger även en ökad risk för amputation av extremiteter, som t.ex. armar och ben.
- Nefropati, eller njursjukdom, som kännetecknas av att proteinet albumin utsöndras i urinen. Albumin är viktigt för transporten av olika ämnen i kroppen, inklusive hormoner, vitaminer och enzymer. Albumin ser även till att vattnet i blodet inte lämnar blodkärlen, så att det istället hamnar i vävnaderna där det kan orsaka svullnad, s.k. ödem.
- Retinopati, som är en sjukdom i ögats näthinna och kan leda till sämre syn.
Vad kan man göra för att motverka diabetes typ 2?
För att minska risken att utveckla diabetes typ 2 så är en hälsosam livsstil bestående av fysisk aktivitet, fiberrika livsmedel såsom grönsaker, frukt, nötter, frön och fullkornsprodukter A och O. För en allmän god hälsa rekommenderar svenska Livsmedelsverket även att man byter ut smörbaserade matfetter till växtbaserade matfetter, och feta mejeriprodukter mot magra mejeriprodukter, samt att man minskar sitt intag av rött kött och chark, socker, salt och alkohol (4).
Gällande fysisk aktivitet har Världshälsoorganisationen, WHO, tagit fram riktlinjer som säger att vuxna mellan 18–64 år bör ägna sig åt minst 150 minuter fysisk aktivitet i veckan med måttlig-hög intensitet, i kombination med styrketräning minst två gånger i veckan. Följer man dessa råd motverkar man inte bara diabetes typ 2, man förbättrar även den kardiovaskulära hälsan, benhälsan, och ökar musklernas styrka (5). Ett annat stort plus är att mer muskler ökar ämnesomsättning och förbränning!
Magnesiums betydelse för diabetes typ 2
Varför är kosten så viktig för att motverka diabetes typ 2? Bland annat beror det på att fullkornsprodukter, grönsaker och frukt är näringstäta och därmed innehåller viktiga vitaminer och mineraler. En mineral som i studier visats kunna ha en betydelsefull effekt vid förekomsten av diabetes typ 2 är magnesium, som är ett av kroppens viktigaste mineraler, efter kalcium, kalium och natrium (3), (6), (7), (8).
Magnesium har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat för syntesen av DNA, RNA och ett flertal proteiner. Därför har denna mineral en betydande roll för förebyggande och behandling av flera olika sjukdomar (6).
Brister på magnesium har bland annat kopplats till försämrad insulinutsöndrande förmåga, då intracellulärt magnesium har en viktig roll i aktiveringen av insulinreceptorerna i bukspottskörteln. Dessutom kan för låga halter av intracellulärt magnesium minska cellernas utnyttjande av glukos och trigga inflammation, vilket bidrar till insulinresistens (3).
Det är inte bara i förebyggande syfte som magnesium spelar en roll för diabetes typ 2. En studie av ELDerawi et al. har visat att kosttillskott med magnesium kunde reducera insulinresistens och förbättra långtidsblodsockret hos 42 patienter som nyligen hade diagnostiserats med sjukdomen (7). Vidare har magnesiumbrist kopplats till en ökning av diabetisk nefropati, neuropati och retinopati, som nämnts tidigare (8).
Vanliga symptom på magnesiumbrist
Hur vet man om man har magnesiumbrist? Det allra bästa för att få svar på den frågan är att ta ett blodprov, men det finns vissa symptom som kan ge en indikation på att man kanske skulle kunna ha brist på magnesium.
Tidiga tecken inkluderar (9):
- Trötthet
- Illamående
- Aptitlöshet
- Kräkningar
Vid en mer allvarlig brist är symptomen följande (9):
- Domningar
- Muskelsammandragningar
- Stickningar
- Kramper
- Onormal hjärtrytm
Vart återfinns magnesium i kosten?
Enligt Nordiska Näringsrekommendationer 2012 är det dagliga rekommenderade intaget av magnesium 280 mg för kvinnor och 350 mg för män. Kostundersökningar både i Europa och USA har visat att intaget av magnesium är lägre än rekommendationerna, och detta ses främst hos personer som följer ett typiskt västerländskt kostmönster (6).
I kosten förekommer magnesium framför allt i dessa källor (6), (9):
- Vatten (både kranvatten och mineralvatten)
- Gröna bladgrönsaker, exempelvis spenat och grönkål
- Baljväxter, såsom svarta bönor och edamamebönor
- Fullkornsprodukter
- Nötter och frön, speciellt pumpafrön, chiafrön och mandlar
- Mörk choklad
- Bananer
- Russin
- Avokado
Givetvis kan man även inta magnesium via kosttillskott. De vanligaste formerna av magnesium i kosttillskott är bland annat magnesiumcitrat, magnesimglycinat, magnesiumoxid, magnesiumlaktat och magnesiumklorid, där magnesiumcitrat, magnesiumlaktat och magnesiumklorid verkar ha bäst absorptionsförmåga (9). Något som dock är viktigt att tänka på är att kosttillskott av zink tros kunna reducera upptaget av magnesium, så det kan vara bra att se till att inte ta zink och magnesium vid samma tidpunkt på dagen (10).